Never Too Loud | Sveriges mysigaste community

Sveriges mysigaste musikcommunity som berör alla typer av rockmusik. Bli medlem, kommentera, betygsätt, och skaka huvud!

SAXON - Malmö, 29 november 2011

Heavy metal-kväll med legendariska Saxon

Heavy metal-veteranerna beger sig till Malmö för att leverera en stekhet konsert fylld med nya som gamla låtar och den otroliga scennärvaron är lika kraftfull som låtarna. Saxon vet hur man framför en konsert, och det gjorde dem ikväll.

Jag är inte världens största Saxon-fantast, och har mest lyssnat in mig på deras senaste platta Call to Arms. Men jag finner definitivt deras konsert intressant, och detta är nog första gången jag varit riktigt tveksam över mitt betyg.

För när man vill ge en fyra tänker man efter och kommer på alla nackdelar. När man sen bestämmer sig för att ge dem en trea tänker man på alla guldmoment. Detta har gjort det riktigt svårt för mig, men du har ju sett betyget, men måste läsa recensionen!

Saxon öppnar riktigt bra med Hammer of the Gods och avslutar möjligtvis ännu bättre med klassikern Princess of the Night. Men resan dit är inte helt stabil och jag är nog inte den enda som inte är helt såld på de gamla heavy metal-veteranerna.

För även om jag älskar att nya skivan täcker stor del av konserten, och att Bill Byford, trots mina tveksamheter, sjunger riktigt bra, känner jag att de inte riktigt imponerar på det sätt man väntar sig när man läser Saxon på biljetten. Ibland blir det grymt repetitivt och det känns som att dem kört samma låt efter varandra.

Men publikkontakten är grym, Byford vet exakt hur han ska göra för att publiken ska hänga med på noterna. Men det räcker inte för att höja upplevelsen till en helgjuten femma. Jag ger Saxon en fyra, en fyra som varken är stark eller svag. Den är så där smått stabil, och betyget grundas mycket på att bandet har stor scennärvaro.

Och jag är inte besviken, om det nu verkar som det framgått så. Jag är verkligen nöjd och överraskad av att Byford sjöng så bra. Och inte på tal om alla frenetiska solon. De bjöd på en show värt stålarna, och det är ju så det ska vara.

 Recension skriven av Glenn Andersson

Spellista

Click to edit table header
Bäst: Back in 79, Heavy Metal Thunder och Chasing the Bullet
Sämst: Kan kännas en aning repetitivt